Kentas Blogg

Denna Julhelg var liksom de andra de senaste åren lugn och stilla. En massa god mat och dryck, godis och lussebullar. Av min flickvän fick jag 2 st T-shirts med hårdrocks-tryck, 1 med Testament och 1 med Megadeth. Tröjor är ju alltid bra att ha. Jag gav henne en termosmugg och en kryddkvarn vilket hon verkade uppskatta då hon gärna kryddar maten med allehanda diverse kryddor. Min son fick en armbandsklocka och en termosmugg han  också.

Nu ska jag återgå till att fortsätta slappa, för imorgon är det tillbaka till vardagen...suck.

Igår kväll var jag bjuden på Julbord på en större restaurang ( nja, jag fick den till reducerat pris, jag betalade 100 Kr men det egentliga priset är 493 ). Det var den förening som jag har börjat engagera mig i politiskt som hade bjudit in sina lokala medlemmar på en trevlig sammankomst som avslutning på detta året. Det var mycket trevligt ( och gott ), man fick bekanta sig med personer som var nya men även gamla medlemmar som man inte hade haft nöjet att träffa än. Jag har inte ätit Julbord ute på många år så det var kul att få göra det igen, snart är det ju dags att äta Julmat hemma också...gott.

Jag gick bara 1 omgång med mat och 1 omgång efterrätt, det räckte för mig. Hemma hade min sambo bakat diverse olika saffransbullar som jag älskar, jag skulle kunna äta lussebullar varje dag utan att tröttna på dem.

Ibland blir jag sååå trött på min storebror som är 11 år äldre än mig. Jag är 53 år och han är 64 år.
Det är främst 2 saker som han verkar ha svårt att förstå. Det första är min son, min bror tjatar ofta och undrar varför inte min son är ute med kompisar, åker moppe, " raggar " brudar och festar som han gjorde på 60-talet. Jag har sagt åt honom att min son har en diagnos vilket gör att han har svårare med sociala kontakter än andra ungdomar samt att han inte är så intresserad av att köra moppe, springa efter tjejer eller att festa. Dessutom är de flesta ungdomar av idag väldigt upptagna med sociala medier vilket INTE fanns på hans tid, men det tycks INTE gå in i hans gamla skalle.
Det andra är att jag fortfarande är " arbetssökande " sedan 2009.
- Det finns jobb, det är bara att gå runt och fråga. Jag har aldrig varit arbetslös, jag har kunnat få jobb där och där. De frågade bara om jag kunde hålla i en skiftnyckel ?
- Ja. svarade jag då.
- Bra, då kan du börja här imorgon.
Jag har försökt att förklara för honom att det är nya tider nu, den nya generationen arbetsgivare har helt andra och hårdare krav på jobbsökare idag. Att man nästan uteslutande måste ha någon typ av utbildning idag samt att arbetsgivarna av idag anställer hellre en ungdom med sämre meriter än en gubbe på 50+ med bättre meriter ( jag talar av egen erfarenhet ). Jag talade om för honom att jag t.ex sökte ett sommarjobb på ett stort lager i min hemkommun 2 år i rad...2 år i rad, men INGEN  gång hörde de av sig överhuvudtaget. 
Jag vet inte om han egentligen tog till sig den förklaringen...tror inte det. Han hänger helt klart inte med i utvecklingen i samhället utan tror fortfarande att det fungerar likadant som när han var ung.
Det är tydligen inte lätt att bli äldre...det är svårt att lära gamla hundar sitta.

Jag har gjort ett studiebesök på Gryningsskolan i Södertälje idag tillsammans med Rektorn på Lillhagaskolan. Tanken med det är att min son ska flytta över dit efter nyår för att få en lättare och bättre övergång till gymnasiet i höst. Vi träffade rektorn för Gryningsskolan som heter Peter, han visade oss runt i nästan alla rum varpå vi sedan satte oss med varsin kaffekopp för att diskutera hur det eventuellt ska gå till. Mitt första intryck var att det var en skola där grabben skulle kunna trivas ganska bra i, men det är ju han som har sista ordet. Robert ( min son ) kunde inte följa med själv idag eftersom han är sjuk i förkylning, men vi fick en ny tid nästa vecka då bara han och jag ska få komma dit på återbesök så att han får se med egna ögon och få göra en egen bedömning av skolan.